castoropollux

Not just another WordPress site

Minnen.. III

leave a comment »

Varning, en dikt om något verkligt grymt (PA(S)), men absolut inte bildlig.

Trycket kräver respons och resultat. Ger sig inte förrän svaret blir det förväntade.

Eller låt bli och läs om du inte förstått förut.

.

men alltid var det nåt

en enda vilja

rev och klöste i vårt,

hatet växte in

förgiftat stillastående

vatten,

någon smög kring i mörker

besviken,

full av gamla oförrätter,

oförsonlig,

svartare än natten,

ränker hellre tänkte,

rädd

för inre förändring,

för inre beröring,

för vattnets ringar

och rörelse,

resolut och bistert öde,

inget hopp i sikte.

Barnets förtroliga

längtan och vilja,

bittert dränkte,

fick inte ha

dessa tu heller,

så göds en besvikelses jord,

så sås ett frö,

en dröm om hämnd

får ersätta barnets sanna lycka.

Religion och tro görs till en klyscha

.

I ett förklarande riggat ljus,

står orsaken, skulden.

Bitterhetens svar är att anklaga

den som aldrig fick vara där!

.

Visst är den gedigen

lögnens sfär

Istället för att bjuda sina barn

trygghet, kärlek elden dem förtär

priset för hat och illvilja

är högst ordinär

åtminstone för den

som i blint hat rätten beskär.

.

 Minnen IV

Advertisements

Written by CastoroPollux

9 februari, 2010 den 15:20

Lämna gärna en kommentar.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: