Leva upp till förväntningar…

.

Det är synnerligen märkligt att skåda socialens kräftgång och dess märkliga inställning till vad som är bra för de barn de ska sörja för. Det visar sig vid läsning att socialtjänsten fattat misstankar om släktens olämplighet när de av naturliga skäl ifrågasatt det underliga beslutet att inte låta de föräldralösa barnen fira jul ihop men sin släktingar. För detta drabbades de av det märkliga beslutet att stämplas som att ha samarbetssvårigheter?

Inget är nytt under solen. Med så lite förstånd som socialens beslut ibland synes tagna. Fattas mycket innanför skalet när de tar så illa vid sig av berättigad kritik.

Alla umgängesfäder har stött på det här förut. En otrolig styrka och kraft att motivera sina tokigheter och besluten tagna i samma anda. En lika frånstötande process när de ses ha så lite motiv för sin beslut att de har likheter med inskränkta sekters intellektuella nivåer.

Inga utrensningar av hjärnspöken sker, allt rullar på som om ingenting har hänt. Det är väl förmodligen så, inget har hänt som påverkar verksamheten, det har det inte i vatikanen heller på flera hundra år.

Aftonbladet.se

Till tonerna av Povels ”De aja bajande fingrarnas land”.

.