castoropollux

Not just another WordPress site

I Religionsfrihetens namn…

leave a comment »

.

I Religionsfrihetens namn…

Tyskland visar sig vara en föregångare. Man har beslutat förbjuda omskärelse på barn. Mot detta protesterar företrädare att det hotar deras religionsfrihet? Vilket får anses vara en grundläggande underlighet och motsättning. Hur kan man som religionsföreträdare hävda sin rätt att fortsätta utöva tvång och faktiskt bekämpa det fria valet? Hänvisande till Religionsfrihet?

Man kan ju spåra en förkärlek för att använda begreppen efter eget godtycke här, religionsfrihet är om demokratin är värd namnet och beslutet om religionsfrihet verkligen bygger på repsekt så tolkar religionsförträdarna friheten totalt fel eftersom de hävdar sin rätt till tvång trots det ansvar de tilldelats under demokratins mantel…

Så varför framstår religionsutövandets principer så godtyckligt och tvångsmässigt? Har man inte förlorat förtroendet och sinnet för frihet med att bevara, bevaka tvångsåtgärder mot barn? Att kalla omskärelse för tradition gör inte övergreppet särskilt naturligt och visar väl snarare på att inte ens eftertanken är ett särskilt använt uttryck eller ens verkar praktiseras. Av det följer ju att självkritik inte ens existerar och då kan man knappast tala om att verka under demokratin utan att verka trots den med stenhård kontroll under totalitär makt och lydnad. Det är väl just det sista som religion och tro skulle baseras på….

Ååh om barnen på ”goda grunder” kan utsättas för tvång och bli ställda utan val så är ju inte djuren mindre utsatta även om det är en annan fråga. Likaväl är religiositeten lika blind för sin övertygelses begränsningar och sin brist på generositet. Det är väl mest kännetecknande för tvång att man inget val varken får eller kan ha ett. En ganska avslöjande insikt om en religion som alltså inte tillåter avvikelser eller håller sig med särskilt stora mått av medmänsklighet. Det är kanske därför Jesu ord i Nya Testamentet träffar medvetandet så sardoniskt ”Omskären edra hjärtan” är ju onekligen en anvisning om att förstå evangelierna och skaparens inre vilja, men det vägrar man och offrar på det sättet allt för en övertygelse som istället blir en börda…. och att det verkar mer praktiskt att skära förhuden av snoppen än förändra sitt liv från den innersta punkten. Den mänskliga traditionen väger mycket tyngre med sin närvaro än en gud man förpassat i glömskan…

I ämnet skrevs också för en tid sedan.

Omskär edra hjärtan

.

Annonser

Written by CastoroPollux

22 juli, 2012 den 14:34

Lämna gärna en kommentar.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: