castoropollux

Not just another WordPress site

Posts Tagged ‘Behandlingshem?

Rädda Barnen från Socialtjänsten…

leave a comment »

Rädda Barnen från Socialtjänsten…

Vi ser det i veckans UG, vi såg det i programmet om Sandvikenfallet, Bobby’s öde, Louise i Vetlanda.  Fallet Eric. Två syskonen I Marks kommun på Västkusten. Behandlingshemsskandalerna där socialtjänsten sänder utsatta ungdomar i vad som motsvarar gapet på glupande vargar, 5000 spänn per dygn och de behöver inte visa vad behandlingen består i och beskyllningarna kan hagla… Utan att något sker med driften.. Med sådana skandaler synes oförmågan vara den största tillgången med om förmågan varit det knappast hade gett dem en chans att komma i närheten av så fullständigt göra parodi på social verksamhet och ställa till med mer skada än nytta.. Fast det är klart om kronan på verket skall vara föreningen Sveriges Socialchefer då krävs tydligen inget annat än verklighetsfrämmande svammel…

Jämför man med matindustrin så är numer salmonella fullständigt normalt i branschen och över landsgränserna. Tydligen får inte skandalernas täthet eller allvar någon större uppmärksamhet på socialtjänstens omhuldade verksamhet heller. Det verkar som hjulen bara ska rulla oavsett vad de krossar och maler i sin väg… Med så lite fakta och föredragande infama historier, fantasier och beskyllningar slår de för vart år ett makabert rekord i terror under namn av att vara verksamhet..

Inte ens för trettio år sedan behövde någon bedriva behandling och ändå slängde kommuner och landsting gladeligen in oanade offer i verksamheter som så fullständigt saknade tillsyn, som utan omsvep, undersökningar eller faktaunderlag kunde anklaga vem som helst för vad som helst och komma undan med det.. Då tjänade de blott 1018 spänn per dygn men det var ju inte fy skam det då heller.. 31 000 i månaden för att göra ingenting annat än slänga ut dem som blev besvärliga, dvs ville ha hjälp.

Då på den lika skandalösa tiden berättade Socialstyrelsens chef sådär i förtroende för att försöka motivera en ny anmälan. ”Det finns massor med anmälningar mot det behandlingshemmet”. Ord kan ju vara bevingade, dessa saknade allt som tänkas kan för den stol det representerade. Behandlingshemmet hade de högsta lönerna i länet OCH den största personalgenomströmningen. Att de fick kalla sig behandlingshem är obegripligt. Det existerade ingen vård, ingen terapi annat än arbete (?), konflikter frodades mellan de behövande. Personalen var helt ovetande och ibland medveten men det gjordes ingenting. Efter flera år kom det fram att stället ifråga lämnat grava beskyllningar i socialens journaler. Beskyllningar som de senare inte kunde står för ens….

Idag kan du väl mäta engagemanget i antalet lyxåk parkerade utanför etablissemangen.. Räkna på du får du se..

Sedan kan ju tilläggas att det finns eller åtminstone fanns justa ställen med adekvat vård. Ändå står skräckexemplen på kö för att nå media med halsbrytande beskrivningar av hur nonchalans kan bekosta tvivelaktiga institutioner..

Socialstyrelsen har omvandlats till IVO och tråkigt nog bantats i den lönsamma förvandlingen som utvecklingen nu tillhör…

Förkovra sig i socialens övergrepp kan den vetgirige göra i Häxjaktens Logik.

Vården förnekar sig inte.

with 2 comments

.

Vården förnekar sig inte.

I kölvattnet av vårdskandalerna kring Fallet Nora har vården visat världen och chockade svenskar att de inte förnekar sig alls. Att söka i någons journaler som nu upptäckts, visar på en underlig värld i det som ska vara den etablerade vårdkulturen. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5497276  http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3437&grupp=18933&artikel=5497276    Ja vad ska man säga. Landstingsansvariga som säger ”Något vi ser allvarligt på” Är det inte märkligt att vårdande personal inte är medvetna om den saken redan innan? 49 Anställda som snokar runt i Noras journaler efter dokumentären sänt? Det är svårt att tro att det är sant! Tom den manlige terapeut som Nora tvingades ha, har varit inne och snokat. Människor som arbetar Synskadeavdelningar, gyn och psykiatri? Sjukreseansvariga? Kränkningen fortsätter alltså, smärtan stiger för ett sinne som redan fått nog och för att vara en seriös instans i vårt samhälle verkar nonchalansen och nyfikenheten vara det simpla snöre man hänger i. För att vara en instans som ska hysa respekt, vårdansvar för sin tjänst så visar exemplet på stora brister i det som borde framstå som seriös vårdkultur. Att skvaller och prat präglar en instans som denna tyder ju på helt andra vanor. Om detta rör Nora hur ser det ut i övriga människors liv? Ur det som skett kan vi snarare dra slutsatsen att det är kutym att snoka. Det är mycket i vården som inte fungerar, med detta fotavtryck i klaveret kanske vi ska räkna med att det är mycket värre än det ser ut. Det går väl rent ut sagt att konstatera att det är mycket snack och enastående liten verkstad.

Sedan kanske det är dags att börja inse att det också skrivs saker i journalerna som knappast hör hemma där eller ens ska få skrivas. Den stigmatisering många kan vittna om är ju avarter inom vårdapparaten men ett mått på hur lite ansvar som faktiskt råder inom denna domän. Vet de inte att anställningen ställer krav om patientsäkerhet, sekretess förutom god moral och framförallt yrkesetik ? Ja ur detta kanske andra ställningstagande är lättare att göra sig. Frågan om varför vården fungerar så dåligt och då särskilt psykiatrin.

Är det vanemässigheten i vården som avteckna sig så här? Han tyckte jag såg för glad ut?  http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16126790.ab   Så uttrycker sig obildade människor och särskilt den typ som bara letar fel. Du vet den typen som bara vill bekräfta sina fördomar. Hur det kan komma till uttryck inom vården får ju framstå som ett praktexempel. Dessutom blir det ju också ett tecken på visat intresse…. men inte för behandling.  ”Terapeuten ville bjuda hem oss på middag”? Att Ola Gefvert inte ville hjälpa Noa efter våldtäktsdomen mot Göran Lindberg  kan tolkas som att han faktiskt föraktade henne och ansåg hon fick skylla sig själv. Det odlas uppenbarligen en hel del förakt inom vården och att snoka i journaler synes ju bara bekräfta varenda farhåga man kan ha om denna instans. Vore den genomsyrad av ansvar och yrkesheder skulle ju detta knappast förekomma alls. särskilt som alla sökningar loggas i systemet. Det kan ju knappast någon vara okunnig om. Ett mått på hur släpphäntheten ändå ser ut kan ju ändå färga den nonchalanta kulturen. Datasystemet larmar inte automatiskt för otillbörliga sökningar utan dessa felsteg upptäcks bara om en tekniker dristar sig till att leta i loggfiler… Tekniker som kanske landstingen inte har så gott om och se där går att spåra vågspelet bland de vårdanställda. Att de räknade kallt med att inte bli upptäckta. Jag har ju bloggat om det förr. Bristerna i ett datasystem som uppenbarligen inte sätter patientsäkerheten främst. http://Vet du vad polisen sa?  Fallet i Småland med kvinnan som förstod att sekretessbelagda uppgifter spreds på stan visar att sekretessen inte är ett särskilt starkt begrepp eller att ansvar i vården skulle vara något inarbetat. Särskilt inte när datasystemet inte ens uppmärksammar på missbruk av förtroendet…

Fler exempel finns http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-far-vara-slut-med-tjuvlasta-vardjournaler_8069252.svd

En sak är ju säker. Att skolan, utbildningen lär ut sekretessen abc kan nog stämma. Det är på arbetsplatsen kulturen utvecklas. Det är först i denna miljön agnarna skiljs från vetet..

Du är inte ensam Ola….

leave a comment »

.

Du är inte ensam Ola…

Det finns fler som har unika metoder att behandla människor på..

http://youtu.be/ZtRGQRtwh2U

Det gick bra att via ett komplett förakt för människors lidande och utsatthet för trettio år sedan och det går märkligt nog bra att slippa utveckla vården nämnvärt i någon mänsklig riktning.

För vad ska man säga om vårdapparatens stoltaste organ Ola som skryter med hur mycket han tjänar på sitt behandlingshem, men inget har till övers för den misshandlade och våldtagna Nora.

Om det här är ett fall så räcker det att prata med några patienter och de kommer ge dig en inblick i en värld du inte trodde fanns.

Vården står för så mycket nonchalans 0ch slarv med dessa patienters hälsa och deras behov vare sig de är psykiska eller fysiska.

Var kommer då dessa ifrån som tränger sig in i vården och kan utöva sin makt sitt förakt och sin nonchalans?

För det första är ju lönerna inte intressanta. För det andra erbjuder ju vården inga riktiga alternativ till adekvat vård utan allt baseras på piller.

Det gör ju arbetsmiljön allt annat än intressant. Att sedan pressade scheman, pressade resurser och minimalt med personal blir till tumskruvar på entusiastens eventuella intresse för patienterna,

bidrar givetvis till att någon utveckling mot dugliga metoder aldrig erhålls. Man kan ju som betraktare givetvis fråga sig varför.

Allt är som bäddat för medicinkonsumtion i äldrevården, i psykvården och den polikliniska.

Att sedan socialtjänsten fortsätter slänga behövande och utsatta ungdomar i gapet på mindre nogräknade behandlingshem är ingen gåta, det gjorde de för trettio år sedan också.

Varför skulle de ändra på det?

SiS kan inte hjälpa självskadetjejerna. I radio sitter ansvariga för ”behandlingen” och beklagar sig över att dessa bildar pakter och fortsätter skära sig.

Den enda orsaken till det kan ju bara vara att det finns ingen vård och inte heller har de talat med sina klienter.

Då skulle de snart förstå.

Om sådana som Ola Gäfvert ska fortsätta handleda som någon slags expert, för som en sådan kan han se sig och andra bör tro det, kan vi enkelt förstå att de kommer inte ske någon bättring.

SiS kommer inte kunna hjälpa en enda människa..

. . .

Written by CastoroPollux

19 februari, 2013 at 11:07

Men Ola

leave a comment »

.

Men Ola..

Borde inte du spänt fast dig innan du skröt om hur enkelt det är att tjäna mycket pengar på ett vårdhem för unga.

Berättelsen om den fastspända flickan är så fylld av förakt för individen, för den utsatta,att man ska ju egentligen inte tro att den Svenska fasaden kan dölja så mycket. Tråkigt nog och förödande för alla drabbade är det så. Många har tagit sitt liv i förtvivlan över en maktlöshet och förtvivlan samhällets trognaste tjänare har skapat åt dem. För det är de väl, de som tar hand om de utslagna, utnyttjade, svikna och slagna. Eller är det för lätt att få ett ansvar man aldrig är beredd att axla? Är det för lätt att starta behandlingshem utan inriktning, ansvar och behandling? Är det lätt att skylla ifrån sig på de intagna?

Del två av radiodokumentären sänds på Söndag.

Ett land som odlar en kultur av vanvårdade barn i alla tidsåldrar är något alldeles extra. När vi har utrett en skandal, står en ny för dörren. De privata intressena är trogna leverantörer. Föraktet som några tydligen har i generna kräver någonting mer av oss alla för att dö ut. Rasismens gröt är inte den frukost vi behöver för en ny dag. För alla kloka som undrar hur behandlingshemmen kan fortsätta trasa sönder unga människor än mer. Varför socialen sänder ungdomar till vargarna, så är det inget nytt. Det har ingen förbättring skett på närmare trettio år.

Råkade själv ut för ett behandlingshem som ljugit i mina journaler, falskeligen anklagat mig för att vara farlig(?) och omnipotent(?) för att kunna slänga ut mig. Socialen hade slarvat bort journalerna från socialnämndens möte så Länsstyrelsen kunde inte kolla om de lovat något de inte hållit. Stället hade uppenbarligen mycket att vara anklagat för. Högsta lönerna i Länet, ändå ville ingen jobba kvar. Åtminstone sa högsta chefen på Socialstyrelsen att det fanns massor med anmälningar mot detta ”behandlingshem”.

Familjerätten i samma län fick på fötterna och jagade mig med blåslampa som farlig för mitt barn osv. listan på anklagelser var hur lång som helst och ingen ställde sig frågor om motivet för anklagelserna bara vara hämnd. För behandlingshemmet att slippa mer trubbel… På den tiden kostade det 1018 kr/dygn och socialen ställde absolut inga frågor om hur vården gick till. Det gjorde inte Länsstyrelsen heller och som sagt Socialstyrelsen satt på en hög med anmälningar. Hur nu det kunde gå till.

Så du behöver inte undra inget har hänt på trettio år. Ingen har klart för sig vad god vård och adekvat behandling är. En sak har ändrats. Ett behandlingshem fick för några år sedan 4500 Kr/dygn. Det har man säkert justerat. Är det 5000 Kr nu?

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3437&grupp=18933&artikel=5413801

.

// // // // // // // // // // // //

// // // // // // // // // // // //

Written by CastoroPollux

18 januari, 2013 at 12:56

Den fastspända flickan.

leave a comment »

.

Den fastspända flickan.

Kolla länkarna här

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3437&grupp=18933

Eller lyssna på Podden

Del 1

https://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/4358490.mp3

Del 2

https://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/4372984.mp3

Går i radions P1. Podden finns på P1dokumentär. Så en beskrivning av hur myndigheter agerar runt 2011 känns chockerande? Än mer att inget har hänt på nästan 30 år i mitt tycke. Behandlingshem kan komma med de grövsta beskyllningar, slippa stå till svars och åtal även i vår tid. Kraven på dem är små. Kryphålen de använder och att de knappast ägnar sig åt vård nu heller kan kanske förklaras av hur lönsamt det är. Närmare fem tusen per dygn för en behandling du sällan behöver bekräfta eller påvisa. På min tid kostade det 1018 kronor per dygn. Inte heller då brydde sig socialen om ifall det fanns något som kunde kallas människovärdig vård. Inte heller spelade det någon roll att behandlingshemmen beskyllde sina patienter för allt möjligt. Socialstyrelsen kunde lämna en talande beskrivning om ett särskilt sådant. Den omöjliga meningen

Sagda behandlingshem hade högsta lönerna i länet, ändå den markant största personalgenomströmningen? Att det sedan fanns massor med anmälningar gjorde tydligen bara högarna imponerande. Patienterna var det ingen som brydde sig om. Kommunen fälldes för att ha gjort en P33 utredning utan underlag! För att ha begärt patientuppgifter över telefon! Behandlingshemmet fälldes för att ha brutit mot tystnadsplikten! Behandlingshemmets ägare kunde inte stå för uppgiften och de falska anklagelserna som fastnat i familjerättens journaler. Varför Länsstyrelsen inte gjorde polisanmälan faller också tungt på deras bord. Anledningen till att detta uppdagades var en begäran om kopior av socialens journaler.

Efter de fällande utslagen visade kommunen inget större intresse att rätta till sitt misstag. De hade ju nöjt sig med bekräftelser på de falska anklagelserna genom nya falska anklagelser? De ådrog sig ytterligare rättelser eftersom anklagelserna som ju var falska inte ens noterades som det. Socialtjänsten är nog den mest horribla instans vi har i landet. Falska anklagelser fick florera fritt vare sig de kom från trilskande vårdnadshavare eller privata behandlingshem.  Om nu den utlovade vården de facto uteblev så såg Socialnämnden också till att slarva bort alla dokument om det möte man hade med behandlingshemmets ansvariga och mig inför det kommande vårdgivaransvaret!

Att det sedermera visade sig att inget av det utlovade kom till stånd, gjorde man sig alltså av med bevisen till. Att Länsstyrelsen nöjde sig med det är också det en märklighet. Att patient bröt sig in och läste andras journaler uppmärksammades inte heller. Nyckeln till journalskåpet lades öppet i en skrivbordslåda….

Kommunen kunde fortsätta motarbeta en fader som var intresserad av umgänge och detta på falska anklagelser som inte var av denna världen…. Så hur fungerar det. En försmådd mor kan anklaga någon annan för vad som helst? Trycket detta utsatte barnet för med falska anklagelser, påstådda hot och annat tyder kanske på att orsaken till förhållandet inte höll, fanns där de aldrig tittade. Så vad är fördomar till för om inte hindra människor från att se verkligheten! Man kan onekligen tala om en masspsykos. De flesta försvarar den också, just för att få utlopp för sitt hat, förakt och för åtminstone då känna samhörighet. För yrkesarbetaren som i tex socialtjänsten blir ju jobbet mycket enklare och är det de premisserna som står överst  på alla dagordningar så förstår vi varför inget har ändrats på trettio år heller..

Driva behandlingshem I

Driva Behandlingshem II

Driva Behandlingshem III

.

Var gränsen mellan lek och allvar..

leave a comment »

.

 Var gränsen mellan lek och allvar…

.. inskriven i avtalet?

Kan man ingå ett sådant avtal med en 16-åring?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7861663.ab

”domstolen har gått på den vettiga människans linje”, sa den (be)friade.

Bestod rätten av likasinnade och välklädda självplågare?

Innan domen fällts kunde ju behandlingen ha prövats på svaranden.

Självskadebeteendet är som livsskript ett betydligt rymligare öde,

än vad några hjälpligt bildade på en tingsrätt begriper.

De fullföljer det öde hon själv inte längre kontrollerar.

Självskada behöver något annat än en domstol,

som bekräftar hennes förnedring.

.

Written by CastoroPollux

29 september, 2010 at 11:55

Publicerat i Socialen

Tagged with , ,

Vårdansvar, Arv och Miljö, tecken i tiden eller krass verklighet?

leave a comment »

.

Arv & Miljö, tecken i tiden eller krass verklighet?

Att den Gammaltestamentliga tron har lett till excesser som Sydafrikas apartheidpolitik, har väl bara undgått de mest övertygade.

Oraniestaten står som eget alldeles eget exempel på mänsklig förhärdelse. Att som Oraniestatens grundare vinna ett slag med överlägsen vapenmakt över spjutförsedda naturfolk, ses för den självbedrägeriets övertygelse som ett gudomligt tecken, en seger i förvissningens rus och ett ”naturligt” offer på vägen mot lyckans land….

Israel och dess apartheidpolitik kan givetvis förnekas av de dummaste och mest lättlurade, icke förty är den där mitt framför ögonen, men dessa sinnen, spolar bort alla misshagligheter och ser något annat. Idag är vapenmakten, dess skrammel, dess aktivitet än mer dubiös. Laglig och statlig terror är på så sätt ett begrepp vilket i maktens korridorer är helt acceptabelt, för att inte säga naturligt, trots vapnens struktur och verkan som politiskt bekämpningsmedel.

 Att Israels politik till sin utformning är densamma med diskriminering och åsidosatta mänskliga rättigheter, regelrätta mord, bruk av kusliga vapenslag, diskriminering i privatliv och arbetsmarknad, undgår också många av de som helst vill kalla sig troende eller som självklart av de särdeles bibliskt lärda. Eller kan det kanske uttryckas, inte i litterär mening, rejält bibelsprängda. Alla dessa självgoda föresatser har tolkats ur en och samma bok. Ja iaf de mest passande bitarna. Särskilt med behjälpligt bistånd av en särdeles egen uppfattning.

Hur och varför individer kan finna sig vara förmer än andra ur dessa textmassor, måste ses som ett märkligt fenomen, speciellt som man anser sig kunna bestämma över andras liv? Är viljan att styra och bestämma kan väl knappast skriften hindra det, om den än innehåller så många avskräckande exempel.

 .

 Att egot kan svälja ett sådant bete som att acceptera och administrera urskiljning, som en konsekvens av gammaltestamentlig gudomlig lära, ger vid handen, att bibeln verkar skriven på ett mer sofistikerat sätt än dessa sinnen har förstått att de accepterat. Att göra det för att ha makt och stärka sig mot hoten mot det egna ägandet är en helt annan sak. För det sinne som enbart har för avsikt att bekräfta sina fördomar synes betena flöda över i skriften. Det är bara att slå på radions ring p1 så dyker de upp som flugor alla de, som tycker sig både kunna läsa och förstå och framför allt döma andra.

Dokumentären ”Den rätta vägen” i SVT är ett annat belysande exempel på en övertro, inte den som förbättrar verkligheten för andra utan mest för egen del, lämplig att stärka upplevelsen av skillnad mellan egot och andra, av gud(?) och mindre lyckligt lottade, som tex de egna barnen vars existens kommer i andra hand i bästa fall…

.

Men där istället rädsla styr, är inte tron eller övertygelsen något att dö för. Den är istället med grym konsekvens något att hata och förakta och i förlängningen, den tysta acceptansen av något att låta dö eller döda för.

 .

 Ända sedan första kapitlet i GT så ifrågasätts viljan och sinnets bedras, mest av sina egna föreställningar. Människan visar prov på särdeles uppfinningsrikedom i bedrägligt beteende. Viljan till att ta till sig det som skrivs och inte finna det finna det motbjudande, eller motsägelsefullt, ställer givetvis krav på läsaren. Här ligger kanske problemet, det är vanligtvis grupptrycket, tillsammans med de egna förväntningarna, som avgör vilka tolkningarna och de egentliga valen blir..

Varför Skriftläsningen leder till så grymma konsekvenser är på många sätt en gåta. Fast ägandet och makten över det är kanske värt att döda för.  Vad kan inte sinnet få för sig att ta kontroll över om grupptryck och en mindre nogräknad ledare får bestämma? Exemplet nedan är självförklarande.

Att det hamnat under nöjesbladets rubriker är iofs en kick åt hånet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article7373299.ab

 .

 Att leva nära en sådan människa, lärde vad övertygelse i sin mest destruktiva form kräver och strävar efter. Vad som syntes vara ett sött och gulligt paket, med ett innehåll av hjälpsamhet och andra värdefulla dygder, visade sig med tiden mera till innehållet motsvara pandoras ask. Den totala lydnaden och uppgivandet av den fria viljan och tänkandet, är inget annat än onaturliga eftergifter i ett system så färgat av krav på underkastelse. Här rådde hierarkier av urgammalt och orubbligt slag, vari det mest fruktansvärda kan ha varit att just ifrågasätta själva principen som var gud själv! Att tvåsamhet bara var en blek och meningslös kopia av verklighetens ensidiga helvete, blev en tärande lärdom det med. Vad som borde förblivit ett stort mått av tacksamhet över den hjälp som gavs, åt en stukad och misshandlad själ, vändes snart i bitter eftersmak över hur förvanskad och förvriden omsorg och värme kan te sig, när dess syfte inte är annat än egoistiska och ytterst handlar om kontroll och makt. Dessutom som enda medel att ersätta sin egen tomhet och ensamhet med..

 Att dessa människor under lydandets villkor, med den rätta tron,  även accepterar mördandet av oskyldiga, bara de med alldeles för enkla knep kan kallas fiender till gud, är en chockerande insikt. Tröskeln till nivån som öppnar dörren till denna avgrund är enastående låg.  Att till slut ge upp sina försök att försöka tala förstånd med en sådana människa, var bara förberedelsen inför nästa oanade katastrof. Dessa människor skyr absolut inga medel för att straffa och krossa sina motståndare.  Den förtalskampanj som sedan inleddes skydde absolut inga medel och överträffade på många sätt allt någon kan föreställa sig. Metoden utsträcktes även till att krossa ett barns vilja och dess kärlek till sin far, enbart som ett uttryck för hämnd och kontroll och var ett prov på enastående hänsynslöshet. Oviljan att erkänna sina fel, grovt övergrepp, våld mot barn och grovt förtal är intill idag, givetvis en kamp för att inte låta bubblan spricka. För att försäkra sig mot det avslöjandet, existerar onekligen ett rejält tvång att fortsätta bekräfta sitt verk och med alla medel och hota alla tvivlare. Hota och skrämma allt som kan riskera att bubblan spricker med sjuhelvetes smäll. Det obehaget kräver givetvis engagemang för att inte gå i uppfyllelse som den undergång bara ett svekfullt sinne kan känna.

 Onekligen ett Israeliskt sätt att betrakta verkligheten. Ett arv?

.

 Egots övertygelse om dess explicita rätt att få som det själv vill i alla situationer, med vilka medel som helst, är en så renodlad egoism, om ändå bara exemplet hade varit nog. Till denna hjälp behövs bara likasinnade och de finns och fanns överallt i stan och på bygden, såväl som inom en kommun. De har kanske för vana som många andra att inte behöva ställa frågor, en vanlig åkomma i en domän och ett livsverk blott uppbyggt av fördomar och förutfattade meningar. Exemplet nedan som de helst kalla olycksfall i arbetet, men beroende på mängden av fall som hela tiden dyker upp i kölvattnet av en verksamhet, motsäger onekligen det de själva inte ser några större fel på och enorma organisatoriska problem, de sedan decennier inte viljat rätta till.

 ”Mitt sorgliga liv” kallas dokumentären om Elin en ung flicka i händerna framförallt på Socialtjänsten, men också diverse mer eller mindre nogräknade familjehem och inte minst behandlingshem? Elin som tragiskt nog till slut hängde sig i skogen, eftersom ingen lyssnade på henne. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3314&artikel=3113269 Om inte detta är hjärtskärande så kanske du jobbar på Socialtjänsten och är fullständigt vaccinerad mot personliga önskemål, längtan och självklara rättigheter. Den som inte undrar hur behandlingshem kan drivas utan vare sig syfte eller mening och framförallt resultat, annat pengar ska kanske se det i vidare mening. Hur man kan fortsätta år efter år att kasta ungdomar in i en verksamhet för över 4000/dygn, utan begära att behandlingen märktes på de drabbade?  Fast målet kan ju se ut som att finna sätt att flytta pengar till villiga fickor, medlet blir blott och bart offren för lidandet, som ännu mer upplever kränkande svek av sin omgivning. Ska vi tro Ola Gäfvert så kan man få skylla sig själv…

Att själv ha sett hur ett sådant såg ut på insidan, dock bara under den då -88 blygsamma kostnaden av 1000kr/dygn, så var väl upplevelsen i stort densamma. Ingen behandling, ingen hjälp och ett verksamt tillstånd för drift, från Socialstyrelsen och regelbundet synat av  Länsstyrelsen.  Till det facila priset av drygt tusen kronor/dygn/inkomstkälla nåddes inga mål, ingen tillfrisknade. På papperet såg det korrekt ut, några kontroller fann Länsstyrelsen oftast inte tid till pga av resursbrist? De få kontroller som dokumenterats har sällan inte hittat någonting. Det här kan vara informativt. Driva Behandlingshem III  Det är givetvis hela serien. Inför insikten om hu det kan ha gått till blir inte redovisningens början mindre chockerande. http://wp.me/p1zCpc-5QQZ Givetvis är ju de tarvliga beskyllningarna mer avslöjande för verksamheten och deras vilja att dölja sina förehavanden såväl som sina brister.

15 stycken platser ggr 1018 ger 458 100 per månad och då fanns det plats för fler. Det är 5497200 per år utan att någon blir hjälpt. Dagarna går däremot, personalen får lön, myndigheterna hinner inte med. Så hur såg Socialstyrelsen på ett behandlingshem, med de högsta lönerna i länet, den högsta personalomsättningen, ut för de behövande?  Läs om den Den omöjliga meningen  kommen över ett par läppar du minst kunde föreställa dig.

 Genom att skylla den som undrade var vården blev av, behövde de bara lämna falska anklagelser för något för att bli av med problemet! Det är förmodligen så det går till än idag. Fast det är väl förmätet att påstå av någon som inte tjänar en krona för att ljuga. Jag har aldrig sett ett så dignande bord som personalens frukostdukning. Hur många köttpålägg kan du räkna upp? Det fattades knappt något på den fronten. Till patienterna lämnades en snuskig ostkant och ibland några skinkskivor, som någon fort snodde för egen del.   Att som undertecknad ha haft svåra problem men tagit mig ur dem, istället för att svälja allt dyrare och allt meningslösare behandling,  borde väl rendera mer hjälp och stöd till en ljusare framtid, särskilt som förbättringarna faktiskt begynte innan denna traumatiska historia, men inte i en värld av hämnd och falska föreställningar och en Socialtjänst besjälad av begreppet ”Män är Djur”. Fallna i en farstu med adress ett förljuget och spelat offer, med ett oändligt stort behov av uppmärksamhet, berett och fullfjädrat manipulativ att till vilket pris som helst slippa se sig själv. Så om lidandet från början hade verkliga orsaker i sjukdom, så förbyttes med allt större övergrepp, de falska beskyllningar och de orubbliga konsekvenserna av det, lidandet till att komma ur en ökande ptsd istället och en ångest och sorg över sakernas tillstånd.

.

 Det ingick i ”läran att bli kristen” att förstå innebörden av ”det är rätt att döda kommunister (i Sydamerika) eftersom kristna torteras i Öst”, är bara ett i raden av hårresande exempel på en tro fullständigt blind för mänskliga rättigheter. Israels rätt att massakrera sina grannar var ett annat. Jfr det med att; flytta in i ett villaområde och börja härja om, att just du har betydligt fler rättigheter än din granne! Framför allt har du rätt till din grannes mark och hans protester, som till slut leder till våld, kan du med ett rikligt mått av självgodhet kalla terrorism. Vad blir reaktionen i det övriga villaområdet? Tja, de mest högljudda jasägarna kan vara de som anser, att eftersom grannen protester gick till handgripligheter, är denne den onde och därmed är väl utökningen skiftad utan större besvär och kan fortsätta. Så är det med viss övertygelse utan referenser och utan bekymmer för konsekvenser.  Ponera att grannen anklagar någon för att vara en presumtiv mördare, pedofil, hotfull och farlig för inte bara för denne utan också för dennes barn,otrohet och gud vet faktiskt allt, men har ingenting sett, så avskräcker inte mängden demoniserande uttryck eller bristfälliga fakta?

.

 Begreppet ”inte så nogräknad” existerar trots allt i en myndighet som ofta och gärna, bryter mot både sina egna förordningar och lagar för att bekräfta sina fördomar. Förtalet är begravt i daganteckningar och räckte för en verksamhet, som har mer av maktmissbruk, lagbrott än många betydligt mer kvalificerade.Det var väl därför det aldrig räckte i domstol, den obefintliga bevisning höll inte, konstigt eller? Att inte i en utan två rättsinstanser göra parodi på sig och sin sak, vittnar inte bara om stora personliga brister. De inblandade Socialtjänsten, BUP hamnade i smutsen också, av den de i alla år stöttat.

 .

Hatet mot dem som förnekade gud var ett annat. Hela hbt-rörelsen hörde hemma i Sodom o Gomorra och var med samma ”logik” ansvarig för ett lands olycka.  Det kan garanteras att livet med vad som visade sig vara en svensk taliban inte var vad som önskades. I denna otyglade värld av missriktade föreställningar och inbilsk övertygelse, kunde ju inte objektet få skulden för uppbrottet trots de minst sagt delikata samarbetsproblemen. (T.o.m. tog den gemensamma lyckan, enbart tretton år och klippte till sin moderliga antagonist, trött av tvång och övermåttan full av besvikelser). Våld och hot hade pappan anklagats för, fast inte krävde soc för bevis på det?  Mytomanen med sin brist på verklighetsförankring hamnade i sitt efterlängtade himmelrike, i mötet med socialtjänsten.  Här lever man i det blå, osvikligen uppkopplad, med något annat än så besvärande som verkligheten. Därför sattes demoniseringen igång och den pågår än idag för bubblan får ju inte spricka.  Alldeles för många ifrågasätter inte beskrivningen heller trots frånvaron av reella bevis? Den som varit sjuk och svårt sjuk kan ju alltid anklagas för något. Tom för att inte vara riktigt frisk! Allt är ju giltigt på en falsk skala. Ett nog så verksamt medel i akt och mening att värna om barnets bästa. Å andra sidan, var det med skräckexemplet mycket sämre, i total avsaknad av sjukdomsinsikt, socialtjänstens stöd att krossa ett barns vilja, ägna sig åt amsagor och fantasier och de mest blodfulla beskrivningar av vad som påstås timat, men vem på socialtjänsten brydde sig om det? Syndabocken var ju redan utsedd. Det var bara att spela med…. Att barnet hade problem , med sin omgivning redan i dagis, på fritids och sedermera i skolan, var ju endast självklara bekräftelser på fantasier utan någon annan verklighetsförankring än påståenden. Några konkreta bevis behöver inte en verksamhet fullständigt uppfylld av sin egen förträfflighet. Bakom denna ridå fortsatte terrorn som än idag sas grunda sig på kärlek till gud. Vidare påstås syndabocken ha ljugit om sin hälsa, något som motsägs av bl.a det faktum att, objektet självt inbjöds till behandlingshemmet som hade hjälp, för att utbildas om syndabockens problem och få hjälp med sina egna. I det läget skulle denna givetvis störtat ut från förhållandet, men valde att bara lämna behandlingen eftersom de ”botade folk inte med guds hjälp utan med djävulens”. Nog så kloka ord av någon som en stor del av sitt liv hävdat att lystnaden efter någon annan, ändade vad som var ett påtvingat och helt onödigt och så främmande lidande inom ett förhållande. Som i de sista dagarna stal ett gammalt läkarintyg, i ingen annan avsikt än att kunna hämnas och så gjorde på den gemensamma lilla lyckan. Offerrollen kan ju knappast förkroppsligas särskilt tydligt om man själv gör slut. Bilder och beskrivningar med stora brister är iaf socialtjänstens främsta attribut, det brukar också vanföreställningar ha. Detta ska inte tolkas som en hälsobeskrivning av verksamheten, utan som en sanning.  Det är förmodligen bara den som ser sig själv i ett gudomligt ljus, som tror att skenet inte bedrar. Är värdegrunden blott och bart svart och vitt, moral och omoral, ont och gott kan många tillfällen till utbyte uppstå. Armar och fingrar sitter ju bara där för att peka på andra med och sinnet lär ju inte kunna ljuga för kroppen, eller om det var tvärtom.

.

Israels politik har mycket större påverkan på människor än vad de tror. ”..getting away with murder” är bara förnamnet, på en anda och en politik som aldrig vill kännas vid sin egen skuld. Utan ständigt hittar egna offer för sin politik.

.

 Demonisering är ett av de starkaste medlen, de falska beskyllningarna ett annat. De känns ju igen i betydligt större sammanhang än detta. Varför mottagarna av sådana förklaringar inte kräver några fakta får givetvis stå för dem, men hur de kan bortse från behovet av sådana borde de fråga sig, men vågar inte. Varför sinnet kan äventyra så grundläggande behov som sanningen samtidigt, som de bekänner sig till en, är ett manipulativt konststycke. Trivs man med det kan ju illusionen om deras egen godhet ta enorma proportioner, ja bli gudalik. Kanske är det vad som kittlar sinnet, att skilja ont från gott och därmed sälla sig till skaran av de som tycker sig ha rätt att döma andra, att t..o.m. döma om andras liv och död.

.

 Viljan att sko sig är lika gammal som testamentet och är inte de första kapitlen en lektion i vad människan är för en individ så vet jag inte vad som är det.   Att hon kan höra gud när det ska mördas ses iaf i skriften som naturligt åtminstone efter lite nötning. Trägen vinner som sagt inte alltid de bästa segrarna… Nu sägs ju GT skildra människans slingriga väg till Gud och det kanske ligger en hel del i det. Hindren att nå dit utgörs för vissa iaf av en hel del Palestinier och beduiner också för den delen, vilket måste smolka den mest storslagna bägare. Viljan att bli kvar på vägen eller bildligt talat dricka ur samma kärl, måste ses som en bekräftelse och en dröm om att kunna fortsätta i all oändlighet. Inte med det gudomliga livet utan med dödandet av alla de som sägs vara ett hinder, vars blotta existens utgör ett hot. Om sparvar gödde en vilsen skara då, så faller betydligt effektivare tingestar från ovan idag. Det regnar högklassiga vapen rakt ner i händerna och inte tvivlar de ett stoft på den goda viljan i det. Lusten att fortsätta i sina gamla spår måste vara lika stor som motviljan till avgörande förändring. Så med existensen av ett NT, onekligen ett bevis på ett möjligt arvskifte till fördel för förmånstagaren, behåller människan hellre sina gamla livsvillkor och bevakar dem till tänderna. Det är inget litet problem att inte se skogen för alla träd, inbillningen att frihet är något högst personligt och icke delbart, får ses som en betydligt mer avgörande problematik. Fast det är ju skillnad på hur man ser det, eller hur?  Vi andra undrar givetvis vad som får ett högre sinne att tangera lågvattenmärkena i människans historia, med blicken lyft lite väl högt kanske det är lättare att bortse från vad som flyter kring fötterna. Segrar vinnes inte utan offer, en paroll som onekligen bleknar i viss belysning. Människans förmåga till att bedras av intressen med en agenda enbart för eget välbefinnande, har gjort att man mördar folk i ett grannland eller långt borta, motivationen till det är kommen ur ett tunt och bristfälligt verklighetsunderlag, som sällan tål ljus. Det gör sällan dess beslutsfattare heller. Fotfolket kommer i många fall hem med sin ptsd och gör slut på sig själva. De andra lever skrattande och glömska av substanser på vågor av välbefinnande, tills också de sjunker ner i djupen. Även de undrande över vad de slogs för.

http://seattletimes.nwsource.com/html/localnews/2012287375_orrin06m.html

.

Borttagandet av det allra nödvändigaste, tryggheten, försörjningen är samma andas barn. Vilka som trummar på hatets skinnpukor, blåser i föraktets trumpeter varierar, men åtskillnaden och övermänskligheten har de gemensamt. De behöver bara någon som utför skitjobbet. De vill också mörka historien och är tillskyndare av döljandet av mördandet av kulturer, folkslag, människor i byar som utgör hinder för en ”utveckling” några få gör grova förtjänster på.

.

 Men visst lär man sig i bibeln att skaffa fram en syndabock och det lär fler pyssla med såvitt historien och sanningen inte redan avskaffat dem, vilket de vare sig väntar sig eller hoppas för då är spelet slut.

.

Man kan döma om andras brist på livsglädje och vilja, fast bara genom att bortse från hur mycket en människa har krossats av att allt tagits ifrån dem. Fortsättningen på det stärks ju bara av dem som tyckte de visste allt och fortsätter handla därefter. Det blir inget annat än ett övergrepp som bara upprepas, ett nog så eftertraktat resultat, av dem som etablerat och vill bevara en förljugen historia och motsätter sig uppenbarelsen, att de deltagit i ett grovt och förfalskat spel. För de mindre nogräknade är falsk och pådyvlad skuld ingen skillnad mot verklig, de har heller inga andra bekymmer med sanningshalten i något.  Morgan Allings sommar är ett exempel på grundlig förnedring.

http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/1866959.mp3

Hans egen moder krossades av berörda myndigheter, så till den grad att hon flera år senare inte vågade ge sig till känna för sitt eget barn. Förnedring är inte bara ett ord i raden av många, det sätter djupa spår. Att förlora sin värdighet åt organisationer med en så misslyckad agenda, som fler borde ifrågasätta, är att förlora sin existentiella rätt. att den har mycket lära på 50 år kan se ut som bakläxa, men är sagt i all välmening. Pengar är inte allt, speciellt när de satsas på annat än att utveckla socialtjänsten. de har avvecklat förnuftet med början redan då och sedan har det fortsatt av bara farten. Det finns all anledning att fortsätta påpeka att socialtjänstens verksamhet, sedan årtionden grundligen borde setts över. Ingen förändring har skett och ”olycksfallen” är så grova, att de avslöjar ett systemfel, paroller och intentioner till trots, spåren förskräcker.

.    .   .

 För mobbarna är de bara ytterligare en möjlighet, att rida vidare på en ny häst till skadeglädje för sig själva. Mobbarens själ och livsluft är väl välkänd för alla utom dem själva. Att ägnar sig åt andra är en kamp för att slippa se sitt eget obehagliga jag. Föraktet för sämre lottade är ofta inget annat än bristen på en egen bärande verklighet. Besvikelsens tärande brasa kräver syre, där andra får stå offer, för en ilska de glömt vad den beror på.

De älskar ju bara sin nästa, som de hatar sig själva.

.

%d bloggare gillar detta: