castoropollux

Not just another WordPress site

Posts Tagged ‘SJ

Trafikverket spårade väl ur för länge sedan.

leave a comment »

.

Trafikverket spårade väl ur för länge sedan.

Att arbeta under förhållanden där man av vinstskäl tvingas åsidosätta säkerheten måste vara en obehaglig uppgift. Att vara ansvarig för säkerheten och ha ett hot hängande över sig om att inte ställa till för mycket besvär eller problem måste kännas som tortyr. Resan längs spåren och avslöjandena om dess kondition och dess brister är en riktig lektion i vad lönsamhet anbelangar. Det finns inget utrymmer för trubbel som utslitna växlar, ruttna slipers och bristfälliga fastsättningsanordningar. Urspårningen i Stockholm avslöjar brister som ingen kunde föreställa sig. Ett alarmerande tungrott och stelt system går inte igång på en inringande lokförares varningar som dessutom blivit kontaktad av sin personal på tåget som än mer kan vittna om hur direkt livsfarlig situationen var. Som följd därav den kompletterande informationen ringer in igen… Ändå blåstes trafiken inte av…

Alla som hört ett godståg fara förbi kan ju höra hur en del hjul smäller i rälsen. De har någon gång frusit eller rostat fast och slipats platta mot rälsen för nu kontrollerar tydligen ingen längre att vagnhjul rullar som de ska. De får av lönsamhetsskäl hänga med ändå och skadar, ökar nötningen och slår sönder rälsen med sina slag. Varför transportbolagen kan fortsätta med det är en gåta. Kostar det pengar att byta hjul? Uppenbarligen kan man lätt strunta i konsekvenserna.  Så vems blir problemet om inget görs åt underhållet? Har du inte hört det? Lyssna nästa gång…

Written by CastoroPollux

24 januari, 2014 at 20:56

Kvällen innan Tågolyckan i Tranås…

leave a comment »

.

Kvällen innan Tågolyckan i Tranås

Passerade ett X2000 genom hela Tranås på väg norrut. Det signalerade hela tiden. Uppenbarligen i vetskap om att det behövde varna de arbetande strax norr om staden. Om denne signalerade pga risken kanske får vara osagt. Saktade in verkar de inte ha gjort. Det krockande tåget signalerade aldrig? Det höll bra hastighet, dånet varade i mer än en halv minut innan det stannade.

Vi innevånare och uteliggare lär oss är att  farligt gods körs med bra hastighet även genom tätbebyggda områden. Det transportera i tankar som uppenbarligen inte tål så mycket. Inför ett känt banarbete som pågått månader och snart ett år så behöver man inte sakta ner ens. Inte med en last som tydligen kunde gått sönder, inte genom en större stad…

Om firmorna som kör traktorer jämte ett spår som är trafikerat, får man väl säga att facket måste vara långt borta. Utgifterna för någon som håller reda på inkommande tåg kan man spara in. Får väl kalla det mod att sticka ut skopan eller kran i ett trafikerat spår. Dumdristighet kan det ju inte vara. Det finns liksom inte något som heter självförvållat längre. Vi har inte råd med det heller..

Privatiseringens monster kräver nya offer hela tiden. Hur stora altare kan vi acceptera? Hur stora offer? Innan det väloljade prästerskapet och månglarna sparkas ut ur helgedomen?

.

Written by CastoroPollux

16 januari, 2013 at 18:44

Dagens understatement

leave a comment »

.

– Vi tar säkerheten på största allvar, säger företagets kommunikationschef Sven Kristiansen.

Aftonbladet

Har man hållit på i fem eller tre minuter för att få bort traktorn,

så har man haft tid att stoppa tåget.

Om det var så enkelt att bara kortsluta två rälsskenor,

med en kabel för att stoppa ankommande tåg så undrar man,

på vilken nivå och plats säkerhetstänkande egentligen befinner sig.

På kontoret?

http://blogg.aftonbladet.se/castoropollux/2010/09/i-dokumentaren-byta-jarnvag

.

Written by CastoroPollux

14 september, 2010 at 08:34

Privatiseringen..

leave a comment »

.

Privatiseringen..

Argumentationen om privatiseringens förtjänster låter bekant, kanske är det bara ett illasinnat rykte. Fast SJ’s allt trögare framfart går till historien, som det mest svårstyrda ekipaget i världen, inget har som undergången och nedläggningen gått så som på räls. Man vill verkligen försäkra sig om att inga minnesluckor ska rymma SJ’s fornstora dagar, då man glatt villigt och med rådande teknik ganska punktligt skyfflade resenärer land och rike dygnet runt. Idag är resenärerna den mest besvärande inkomstkällan ett företag kan ha eftersom de verkar oönskade varhelst de dyker upp. Är SJ är inte glada åt resandet? eftersom denna grupp blir så illa behandlade? Pragmatikern frågar sig vad som hänt? Är man smittade av privatiseringens otäcka bakterier? Där kan man onekligen tala om en kultur som löper amok och förökar sig på andras bekostnad. Om det är till någon ledning så ligger kanske orsakerna till den framgångsrika nedläggningsplanen här. Prioriteringen sedan tågens barndom har ändrats från persontrafiken till att godstrafiken ska ha företräde framför persontransporterna. Smaka på den karamellen och det trafikpolitiska beslutet ska gå till den uthuggningen av den största kvarnstenen politik och befolkning skådat. Vems tjocka hals ska den hamna om. Vilket parti ståtar med äran att ha förändrat perrongerna till resenät att fånga missnöjet i? Du som vet och kan hitta svaret lämna upplysningar i kommentarsfältet.

Genom att  packa frostbitna och väderskadade resenärer på perrongerna är möjligheten att vad som helst kan se ut som frälsning stor. Till och med privatiseringen…. Förr var det loken och ledningen som drog tågen land och rike runt. Numer är det vagnarna som drar sig för att titta fram runt kröken..

Aftonbladet

När nu den Svenska folksjälen så svårt sårats i djupet och galliska yttringar ses talrika som svalor i skyn. Förseningarna kanske bidrar till övertygelsen att SJ i sin nya resepolitik kanske börjat hyllat enkelspårets trafikpolitik och gett dubbelspåret på båten? Åtminstone gungar verkligheten som om de inte kan bestämma sig för om de vill behålla resenärerna, invagga dem i trygghet eller få dem att spy. Att ha kakan och äta den är ju redan det ett ovanligt konststycke. Att också spy upp den blir ju en plågsam variant av tårta på tårta.. Ju fler som klagar dess bättre. Dess fortare kan de privata intressena bli av med konkurrensen.. I alla fall vill inte jag verka satirisk, kanske låter det som en klyscha, men läkningen kanske underlättas av ett ingripande från ovan. Så min bön om läkedom och tillfrisknande blir..

Oh Gud! Bringa läkedom åt vildhjärnorna.

Låt inte tågen komma för att stanna!

Oh Gud hör vår bön.

Läk o hela folkets järnväg!

Låt oss för Guds skull inte bli överkörda!

Två raka spår kan väl inte få leda rätt åt helvete?

Det skulle ju få privatiseringen att se ut som självaste djävulens verk.

Hur skulle det se ut?

.

%d bloggare gillar detta: