Häxjaktens logik 4

.

Häxjaktens logik 4

Sittande hos BUP så försöker givetvis pappan lämna muntliga och skriftliga belägg för sin då nästan 10 åriga kamp för sin och barnets rätt. Länsrätten har gett dem i uppdrag att utreda umgängessituationen med pappan, barnets sits och vårdnadshavarens. De säger att ”folk är rädda för dig”! Vilka då? Frågar han givetvis, men de har tydligen ingen skyldighet att lämna besked. Är det hennes smala bekantskapskrets? Inget svar där, inga invändningar duger.

Sedan kommer det ett underligt påstående om att flickan har berättat hur det i Farmors kök som då renoverades och en bordskniv ramlat ner längs väggen eftersom alla skyddande lister saknades, att Farmor skulle varit rädd för sin son, pappa till barnet skulle blivit arg över en simpel bordskniv?? Inte heller den fabulösa storyn gick att invända mot.

En session med dottern och pappan där flickan inte yttrar ett ord är ”tecken på rädsla, för fadern” enligt denna grundliga utredning. Vilket ju advokaten påpekade under förhandlingen att det från utredningen inte angetts ett enda skäl till att flickan inte kunde träffa pappa. Dem kunde hon ju talat om vid alla andra tillfällen.

Sista gången vi träffas, vilket han inte fick veta att det var, sitter han där med sin pärm full av märkliga dokument som Familjerätten och andra skapat och de säger att de är färdiga! De ville inga fakta ha, de ville inget veta men fantastiska och förvridna historier ville de ha.. Visst är det väl märkligt att Familjerätten blivit fällda av Länsstyrelsen för att ha gjort en P33, förande skydd av barn, men hade inget skriftligt underlag? Gjort sin förfrågan till behandlingshemmet per telefon trots att lagen föreskriver skriftlig kommunikation. Att behandlingshemmet fälldes på flera punkter förutom de groteska anklagelserna råder ingen tvekan om men intresserade inte BUP eller dess överläkare.

Överläkaren och psykologen ett team av hög utbildning, är säkra på sin sak. Överläkaren blir irriterad för hon blir avbruten av en fader som än en gång är överkörd. Hon, högeligen bildad och med den pondus en sådan kan föra sig säger ”om du avbryter mig en gång till blir jag arg”. Han svarar ”det tycker jag att du ska bli, så vi ser att du är precis som jag”. Dvs, det är ingen skillnad på dig och mig utom att du som överläkare är betydligt fördomsfullare än jag. Överläkaren stelnar till, får inte fram ett ord, för henne stannar världen, Det går ett par sekunder, så säger psykologen (det var måste varit överläkarens egen psykolog), vi ska väl gå vidare. Det gjorde de.

Beskrivning av skolpsykologen om hur barnet nog ”är särdeles påverkat av modern” nämns i utredningen med blott med en enda rad. Detta är alltså BUP’s eget initiativ. Så den beskrivningen föll dem inte alls på läppen… Ingav dem inga misstankar och det måste vi förstå ur de hopplösa diagnoserna.. Därav kom väl ”det tycker jag att du ska bli, så vi ser att du är precis som jag” närmast som en chock för en Akademiskt bildad överläkare, Chef för BUP som tänkte att hon hade ärendet och den självklara syndabocken som i en liten ask.. Hur skulle en akademiker kunna förstå att hennes logik bara bygger på fördomar när sjukhusets verksamhet inom psykiatrin länge kunnat vara en katastrof?

På en annan ”mamman misstänker att pappan direkt till barnet talar illa om modern”, skrivs in som en sanning, utan att ha någon som helst bakgrundskontroll av att det länge varit precis tvärtom. I alla fall visade sig socialkontorets sektionschef inte alls varit intresserade av att personal chockats över vad mamman påstår direkt till personalen i farstun på fritids… BUP framstår ju som den skandalinrättning när sedan vårdnadshavaren gör parodi på sig och dem inklusive socialen i Länsrätten.

Några veckor senare, en länsrätt, han har hävdat sin rätt till umgänge och hänvisar till en tingsrätts dom om umgänge. Hon har samma ombud ?!? Han fick inte nog förra gången. Samma Ombud skrev brevet med innehållet ”eftersom nn inte tror på min berättelse om sin pappas förförelseförsök så anser vårdnadshavaren att nn inte är pålitlig i umgänget”. Livet efter detta

Undrar vad advokaten tänkte om denna när hon återigen med att öppna mun gör parodi på sig själv och över domstolsgolvet drar en lika ensidig utredning, men nu i det seriösa (?) BUP’s försorg. Advokaten till och med far ut med sin arm & hand rätt upp i ansiktet på sin klient för att hindra henne smutsa ner sig ännu mer. Ja advokaten hade redan gett upp tanken på att försöka skydda sin klient. I detta läge handlade det ju om hans yrkesheder.

Han borde lärt sig något redan från Länsrätten som ju beskrivs i ”Livet efter Detta”. Pengar är väl inte allt men här betydde de tydligen ovanligt mycket. För hur kan man vilja ha en sådan klient två gånger… och strunta i det stackars barnet…

Försöket att påstå ”att flickan är så rädd att hon vill hoppa ut genom fönstret på skolan”, ” att situationen är så jobbig att hon vill ta livet av sig” faller bland annat på det faktum att lektionssalen ligger på bottenplanet. Till saken hör ju att klasskamraterna skockades utanför rutorna vilket fick lärarinnan att tysta och schasa bort dem. De störde ju det allvarliga samtalet hon ville ha med eleven och pappan.

Dessutom visar sig vårdnadshavaren inte alls vara så noga med barnets psykiska hälsa för ”vill ta livet av sig” som hon hävdar har inte fått henne att kontakta någon vård alls! Vilket ju avslöjar alla hennes motiv för att sabotera umgänget, misskreditera fadern och måla ut denne som farlig och därefter sattes vitesbeloppet.. Synd att inte socialen var närvarande. De hade kunnat lära för livet, för ansvaret de borde känna och ha för andra, för arbetet och seriositeten. De hade kunnat lära om falskspel av föräldrar som inget annat än hämnd har som grund för sitt påstådda ansvar….. Dessutom nästan tio år av onödigt lidande för ett barn. Att det förstörde uppväxten, skolan, tryggheten, vänner och hela den miljö som ska utgöra barnets bästa verkar inte bekymra socialen ännu. De fortsätter sprida sina vansinniga beskrivningar av pappan även på 2000-talet.

Tio års osvikligt stöd av en kommun har ingen annan grund än en lösmynt uppmärksamhetstörstande mytoman som inte har mer i bagaget än att några enkla frågor under några få minuter, avslöjar både mål, mening och motiv, baserat på groteska anklagelser och karaktärsmord! Frågor en familjerätt aldrig har ställt sig eller den ständiga källan till oräkneliga misshälligheter som de utan problem svalde..? Av ovanstående redovisat ses att BUP utan att blinka fyllde på skandalen med allt de kallar verksamhet och värnandet om barns hälsa. Deras egna fördomsfulla sinnen var den enda bekräftelsen för utredningen. Några fakta, dokument ville de inte ta del av eller försöka bygga en sann bild av.. Så blev ju fallet platt för en klient som tydligen inte ens fått rådet av sitt ombud, sin Advokat, säg ingenting så vinner du..

Själv hade pappan ju sökt hjälp för sina problem medan en människa som inte förstår sin status drar med sig ett etablissemang i sitt fall.

Länsrätten fastställer den tidigare instansens beslut och anmodar kommunen att ställa upp med stöd för flickan så att umgänget kan påbörjas under övervakade former. Faderns förslag att låta BUP utreda grundligen vad som skett, avvisas kategoriskt av vårdnadshavaren.

Efter två veckor dimper ett besked ner i lådan. Rättshjälpsnämnden och Kammarrätten meddelar att vårdnadshavaren har överklagat rätten till umgänge. Kammarrätten som utan något som helst tvivel sett vad ”vårdnad” kan innebära dömer henne att betala inte bara sina utan också hans kostnader för överklagandet. Om inte det var nog så står det att vårdnadshavaren begärt socialt understöd för kostnaderna hon drabbats av.

Det är inte svårt att förstå att hon tidigare inte behövt betala en enda krona för sina försök att vinna laga förfall. Han som inte inbillar sig så många saker undrar givetvis hur man kan ha mage och söka socialhjälp för att motsätta sig umgänge på falsk grund, förlora plakat, platt och fatalt i Länsrätt och inbilla sig att det är lönt att överklaga till kammarrätt. Fast sen förstod han hur det kommer sig. På ett ställe det inte varit ljust på länge……… Om dåtiden är mindre betydelsefullt bevis på den tesen så hjälper väl nutidens skandaler till att bekräfta påståendet. Fakta är ju aldrig socialens bästa vän inte ens nu efter trettio år….

Kort därefter meddelar Kammarrätten att vårdnadshavaren dragit tillbaka sin överklagan. Tydligen är den så övertygad om Länsrättens dom att den anser att vårdnadshavaren ändå ska stå för pappans rättegångskostnader. Dvs det kunde inte handla om ånger precis och det måtte väl de flesta förstå allvaret i övertygelsen hos Länsrätten om hur illa det var ställt med en person socialen betraktat som ett offer i nästan tio år, BUP inte för en enda sekund brydde sig om att utreda!

Själv och jag kan ju inte vara ensam undrar ju hur samtalet om Dom från Länsrätt & Kammarrätt utspann sig i bunkern på Familjerätten i Jönköping.

Kommunens så kallade hjälp bestod bland annat i att barnet fick stå bakom ett skynke och kalla sin pappa för dåliga saker och uttrycka avsky för hans efternamn?

Det utfördes träffar i respektive hem, en i varje, för att mjuka upp? Hos pappa skulle de se på video. Gissa vilken? Lejonkungen, på flickans begäran? Att vuxna inte försökte påverka det, får väl ges som erkännande åt tanken att ”barnets bästa” visste de i alla fall vad det bestod av. Den ångest hon fick av filmen, får inte anses obetydlig, men tjänade sitt syfte i att belysa hennes behov av att veta vad som var ont och vad som var gott. Ja, under en hjälm som täcker både ögon och öron får detta framstå som särskilt bildande för grottfolk och genetiskt utmärkta. Bildning är tydligen bara en otymplig rustning. Det är därför de kan fortsätta klampa ikring i andras verklighet utan att ha en aning om vad de håller på med.

Några år senare berättar Farmor hur mamman och dottern på besök, blott uppfyllandes vårdnadshavarens plikter, då när pappa är bortmanipulerad, sitter och hånar och flinar åt henne. Ja det förvånar ju inte alls..

Att denna vårdnadshavare aldrig någonsin såg till att skicka ett gratulationskort till barnets fader med hälsningar på födelsedag eller annars säger väl det mesta om hur det egentligen gick till. Det är i vuxen ålder detta barn som envist upprepar att pappan svikit.. Då ska vi ju veta att socialtjänsten gjorde ingenting åt den saken heller. Det de var bäst på var alltså att ägna sig åt grovt förtal, stämpling och olagligheter.

Häxjaktens Logik 5